Citroën 2CV6 Charleston 1988 & 2CV6 Club 1981

Sommaren 1988 åkte jag och min dåvarande flickvän Elisabet till Holland och vådaköpte en röd Citroën 2CV6 Club-81 på en utomhusbilmarknad i Utrecht.

Vi körde längs kusten ned till Normandie, besökte skojiga skrotar, körde in till Paris, hem till Sverige och importerade Donald, som vi döpte honom till. 

Donald såldes ett år senare och när Elisabet efter 4 års sjukdom gick bort i cancer april-99 köpte jag Kajsa, en orange 2CV6 Club -85, som en spontan minnesbearbetning.

Kajsa ersattes snart av Gråfäll, en grå/grå 2CV6 Charleston -87 med knappt 3000 mil på mätaren. Men Gråfäll mötte sitt öde i form av en verkstadsbrand, sittande på en pelarlyft, nyservad och fin. Samma dag som försäkringspengarna utbetalades fanns annonsen på den där svinfina 2CV:n i Göteborgs-Posten.

Jag behöver väl knappast berätta hur snabb jag var att slå till och ibland undrar jag om Elisabet satt i sin himmel och hade ett finger med i spelet. Jag hoppas det. Gråfäll II är även den en grå/grå Charleston -87

Och sedan 2001 är faktiskt också gamle Donald hemma igen. Jag hittade honom i Jönköping där han stått orörd sedan 1996. När jag berättat historien för ägaren kände hon att cirkeln måste slutas och jag fick köpa tillbaka min och Elisabets gamla äventyrssbil. Donald fick en ny ram och tjänstgör som ett rullande kärt minne, för tillfället i skämtsam rallyskrud, utan större krav på tillvaron förutom den normala bilkärleksvård som en sådan bil ska ha. En charmig bruks-2CV med ett tydligt affektionsvärde och en bil som är anledningen till att jag överhuvudtaget kör Citroën idag.